Långtidsfrisk

När det är som bäst…
har alla medarbetare goda förutsättning att nå resultat och bidrar på bästa sätt till organisationens mål.  Alla vet vad de ska göra och hur detta bidrar till att målen nås. Arbetsglädje, meningsfullhet, hälsa, effektivitet, öppenhet och en gemensam värdegrund genomsyrar verksamheten. Man arbetar utifrån den främjande principen” Hur ska det vara när det är som bäst?” och satsar på att skapa förbättringar för verksamheten och alla som arbetar där.

Långtidsfriska framgångsfaktorer
* Gemensam värdegrund  och tydliga mål
* Långtidsfriskt ledarskap
* Långtidsfriskt medarbetarskap
* Kreativ miljö och öppet arbetsklimat

När man förstärker dessa faktorer och ger ledare och medarbetare de bästa förutsättningar för att göra ett bra jobb så uppnås de bästa resultaten och andelen långtidsfriska medarbetare ökar.

Begreppet Långtidsfrisk
Långtidsfrisk skapades av Johnny Johnsson, företagsläkaren på kartongfabriken Stora Enso Fors i början av 1990-talet då han gjorde en studie om vilka faktorer i organisationen som främjar hälsa. Fram till då var det nästan inte skrivit något om den friska människan och vilka organisatoriska faktorer som påverkar medarbetarnas hälsa.

Med utgångspunkt i studien utvecklades metoden Långtidsfrisk på Stora Enso Fors. Resultatet blev att sjukfrånvaron minskade från 12 procent till 4 procent samtidigt som kvalitet, effektivitet och lönsamhet ökade.  Sjukfrånvaron har sedan dess varit mellan 2,5 och 4 procent och lönsamheten är en av de högsta i hela Stora Enso koncernen.
Fors har bl.a. blivit kårad till Sveriges friskaste företag och fått Utmärkelsen Svensk Kvalitet för sitt arbete.

Under 2000 talet  har flera stora studier gjorts kring långtidsfriska arbetsplatser  bl.a. forskningsprojektet om långtidsfriska företag  ”Hälsa och Framtid” av Karolinska institutet, Uppsala universitet och Stockholms län landsting.  Våra grannländer har också inspirerats av Långtidsfrisk och många studier och forskningsrapporter finns om långtidsfrisk och friskfaktorer.

Mäta långtidsfriska – fokus på frisknärvaro
En av de viktigaste effekterna av att mäta långtidsfriska är att uppmärksamheten flyttas från sjukdom och sjukfrånvaro till hälsa och närvaro, det salutogena synsättet – frisknärvaro.

Att mäta faktorn långtidsfrisk är att mäta summan av företagskulturen, ledningen, ledarskapet, medarbetarskapet och det nätverk och de aktiviteter som förekommer i och utanför arbetet. Frekvensen långtidsfriska är alltså ett statistiskt mått på gruppnivå (8-10 personer eller fler) och som mäter helheten.
En viktig iakttagelse är att hälsan är smittsam. När arbetskamraten mår bra, mår man själv bättre. Och när andelen långtidsfriska i en grupp överstiger 30 procent, sker en markant ökning av kreativitet och resultat  i gruppen.

Den ursprungliga definitionen av långtidsfrisk medarbetare är ”en person som varit anställd minst tre år och inte haft en enda sjukdag under de två senaste åren”. Denna definition användes för att få fram vilka organisationsfaktorer – de långtidsfriska framgångsfaktorerna – som påverkar medarbetares hälsa och ska endast användas på organisationsnivå. Senare forskning av bl.a. Gunnar Aronsson, Arbetslivsinstitutet visar liknande resultat med definitioner som är mindre strikta t.ex helårsfriska.

© Copyright 2016 - Långtidsfrisk i Norden AB | Järnvägsgatan 36 | 131 54 Nacka Sverige | Telefon : +46 704535751 | www.langtidsfrisk.se | Email: info@langtidsfrisk.com